Som en av flera branschorganisationer har Svenska Dirigentföreningen givits möjlighet att muntligen lämna synpunkter och idéer till den pågående musik- och kulturskoleutredningen. Då frågan intimt hänger samman med vårt arbets- och kompetensområde har vi givit den hög prioritet.
Bakom resonemangen ligger faktorer som vikande underlag i landets orkestrar på alla nivåer, entydiga rapporter om sjunkande kvalitetsnivå på landets musikskolelever och om sjunkande kompetensnivå bland lärare i de kommunala musik- och kulturskolorna.
I vårt förslag tar vi ett helhetsgrepp på situationen med ökad kvalitet som mål. Vi föreslår bland annat en statlig kulturbonus för kombinationstjänster där undervisning och spel ingår, ett system för interkommunala musiklärartjänster på ovanliga instrument och att musikskolan används som en del av kommunernas integrationsarbete.
Här följer en sammanfattning av våra synpunkter. I det följande används för enkelhetens skull termerna “musikskola” och “musiklärare” i stället för de mer opraktiska “kommunal musik- och kulturskola” och “lärare i kommunal musik- och kulturskola”. Termen “spel” används i stället för “spel och sång”.
1. På strukturnivå
PROBLEMFORMULERING
• Många kommunala musikskolor sorterar under fritidsförvaltningen, vilket ger otydlighet
gentemot brukare, arbetsgivare och utbildare. Det ger också en otydlighet vad gäller lärarnas
mandat att ge läxor.
• Det saknas ett uppdrag för musikhögskolorna att utbilda lärare för musikskolan.
• Många av landets kommuner efterlyser bättre musikalisk kompetens hos musiklärarna. Det
råder också brist på kompetenta dirigenter och ensembleledare, se också under punkt 3.
• Det finns en underutnyttjad resurs i form av många välutbildade musiker som saknar
pedagogisk kompetens för att kunna arbeta i musikskola.
• För mindre vanliga instrument saknas i många kommuner tillräckligt elevunderlag för att fylla
en hel lärartjänst.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
• Gör kultur-/musikskolan till en egen skolform.
• Ge Sveriges musikhögskolor i uppdrag att utbilda lärare för den skolformen.
• Ge musikhögskolorna i uppdrag att upprätta kompetenskompletterande kurser:
– i eget spel och ensembleledning för utbildade musiklärare.
– i pedagogik och ensembleledning för utbildade musiker.
– dessutom kurser i musiksvenska för musiker och musiklärare med utbildning från andra
länder.
• Ge kommunerna möjlighet och incitament att inrätta interkommunala tjänster för lärare i
ovanliga instrument.
2. Musikskolan i samhället
PROBLEMFORMULERING
• Tillgången till, och avgifterna för musikskoleundervisning varierar stort mellan olika kommuner i
landet.
• Musikskolornas verksamhet sker ofta långt från offentligheten, vilket kan ge det felaktiga
intrycket att den bara är till för en privilegierad grupp.
• Musikskolan som kulturbärare och -förmedlare är en underutnyttjad resurs.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
• Lagstifta om allas lika rätt till musikskoleundervisning.
• Musiken kommunicerar över språk-, kultur- och åldersgränser. Etablera snarast möjligt
musikskoleundervisning som en del av integrationen genom aktivt uppsökande
musikskoleverksamhet som inriktas på kvalitet och samspel.
• Av samma skäl behöver man låta musikskolornas produktioner i möjligaste mån bli en del av
kommunens kulturutbud. Att på detta sätt visa förväntningar och skapa förutsättningar för
musikskolornas kvalitetsarbete ger dem nödvändig stolthet och självmedvetenhet som
kulturbärare och -förmedlare.
3. Musikskolan och det lokala musiklivet
PROBLEMFORMULERING
• För att musikskolorna ska kunna fungera som bäst krävs ett tätt samarbete med de lokala
orkestrarna inom den ideella sektorn. Detta ger positiva återverkningar i flera led: det lokala
musiklivet berikas och återväxten säkras; musiklärarna får nödvändig konstnärliga stimulans
och musikeleverna får träning, mål och tydliga förebilder. Förutsättningar för sådana
samarbeten saknas ofta
– alltför många musiklärare saknar nödvändig musikalisk nivå.
– eget spel ingår inte i musiklärarnas tjänster och är följaktligen inte heller en del av
anställningskriterierna.
– musikskoleeleverna håller alltmera sällan tillräckligt hög nivå.
– tillväxten på orkesterinstrument är för svag.
– orkestrarna saknar kompetenta ledare och dirigenter.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
• Genom regionalt kulturstöd skapa incitament och möjligheter för interkommunala
orkestersamarbeten inom den ideella sektorn. Genom att på så sätt skapa fullstora
symfoniorkestrar berikas både den musikpedagogiska verksamheten och det lokala musiklivet.
• Premiera musiklärartjänster där eget spel ingår, se vidare under punkt 4.
• Med allt ökad spelförmåga och genom musiklärarnas försorg bör eleverna på ett självklart sätt
slussas in för att aktivt ta del i kommunens orkester- och konsertverksamhet.
4. Musiklärarnas arbetsförhållanden
PROBLEMFORMULERING
• I många kommuner sker musikundervisningen först efter skoltid. Det ger:
– stora mängder obekväm arbetstid.
– trötta elever och lärare.
– svårigheter vid schemaläggning eftersom det kan vara svårt att förmå elever att acceptera en
lektionstid på de sena kvällstider som blir nödvändiga i lärarens schema.
• Mycket svårt att inom ramen för sin anställning upprätthålla relevant konstnärlig nivå, se också
punkt 3 ovan.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
• Möjliggör undervisning på dagtid genom att se till att relevanta undervisningslokaler finns i
direkt anslutning till grundskolorna.
• Ge en statlig kulturbonus till kommuner som inrättar kombinationstjänster med undervisning
och eget spel. Som en del av anställningsförfarandet ingår provspelning.
5. Ur ett musikpedagogiskt perspektiv
PROBLEMFORMULERING
• Den generella nivån på dagens musikskoleelever är för låg, sett både i ett internationellt och i
ett historiskt svenskt perspektiv. Detta har framför allt sin grund i
– musiklärarnas begränsade musikaliska förmåga innebär en avsaknad av musikaliska
förebilder.
– övervägande gruppundervisning medför begränsade möjligheter till kvalitetsarbete.
– generellt en dålig beredskap hos musikskolorna att ta hand om musikaliska talanger, både
tidigare och längre fram i deras utveckling.
– en allmän diskurs i musikskolesammanhang, där begrepp som talang och kvalitet är
sällsynta.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
• Komplettera gruppundervisning med enskild undervisning så snart någon elev visar fallenhet
och intresse (se vidare under punkt 6).
• Ge musikhögskolorna i uppdrag att upprätta ett system för samarbete med musikskolorna, där
särskilt avancerade musikskolelever får möjlighet att några gånger på termin få lektioner hos
en musikhögskolelärare. Mellan dessa lektionstillfällen har musikhögskoleläraren en
fortlöpande mentorskontakt med elevens ordinarie musiklärare.
• Verka för en kultur där talang är tillåten. (Jfr. t.ex. idrottsvärlden där detta är självklart.)
6. Ur ett elevperspektiv
PROBLEMFORMULERING
• Begränsade möjligheter att få enskilda lektioner, vilket är nödvändigt för att man ska kunna få
mera djupgående och detaljerad undervisning, dvs. nå högre nivå.
• Begränsade möjligheter att få den kvalificerade undervisning som är nödvändig för att man
senare ska kunna gå vidare till högre musikutbildning.
• Begränsade möjligheter att få spela i orkester utanför musikskolornas verksamhet.
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
• Möjliggör för elever som så önskar att få utökad lektionstid genom provspelning och teoretiska
prov, eventuellt efter finsk modell. En utökning av elevens lektionstid sker lämpligtvis i olika
steg med mellanliggande examinationer, till exempel
steg 1: enskild lektion 20 min.
steg 2 enskild lektion 30 min. + musikteori
steg 3 enskild lektion 40 min + musikteori + biinstrument 20 min.
• Möjliggör deltagande i orkesterverksamhet utanför musikskolan, se vidare under punkt 3.
Kommentar:
Man kan lätt se att många av de frågor som här delas upp mellan olika områden i själva verket
hänger ihop med varandra, dels som sinsemellan kommunicerande kärl, dels som rena
upprepningar. Att jag ändå har tagit med samma fråga på flera ställen är för att, om inte annat, visa
hur ett problem eller en åtgärd får konsekvenser för flera olika områden. Den som vill reducera
antalet punkter ovan kan i efterhand göra det med lätthet.
Mälarhöjden 23 november 2015
För Svenska Dirigentföreningen
Per Andersberg, styrelseledamot